Ett tomt hål
Ja det känns faktiskt som ett tomt hålrum i hjärtat. Att du och jag inte är varandra lika nära. Du har många gånger gjort mitt liv värt att leva. Du har varit meningen med livet. Du har fått mig att vara glad många gånger när jag varit ledsen. Du har funnits där i nöd och i lust. Vi har klarat oss för att vi hade varandra.
I alla minnen jag har finns du med ditt glada leende med. Du fick mig att må bra när det var tungt. Och det stora beslutet jag tog för några år sedan, var mycket för din skull. Jag ville att du skulle ha det bra, lyckas med det du är bäst på för du var inte värd det andra. Jag hade aldrig gjort det enbart för min egen skull. Jag vet att både du och jag växer med våra upplevelser. Vi växer och utvecklas åt olika håll men jag vet inte hur jag kan få dig tillbaka. Hur det jag gjorde kan bli förlåtet eller förflutet. Jag kan inte gå vidare om vi är ovänner, tiden som gått är för lång nog för mig. Jag saknar dig.
Kommentarer
Trackback
